Såg på 'Underbara älskade' på 1an förut, den slutade för en halvtimma sen. Har aldrig sett den förr faktiskt, trots att den har några år på nacken. Är inte mycket för drama, men har hört att den skulle vara så bra.
Ja, vad ska man säga.. Den var väldigt sorgsen.. Handlade om en familj som var med om en bilolycka där yngsta sonen och mamman dog. Sen visar den hur pappan och den andra sonen tar sig igenom sorgen efteråt.
Jag är så himla känslig för sånt här.. Så fort det handlar om död så känner jag en stor klump i magen. Är det dessutom barn inblandade så är jag helt knock i både kropp och själ.. Kan det finnas något värre än att förlora sitt barn? Jag har själv förlorat min pappa, vilket är det hemskaste jag varit med om i mitt liv, men ens eget barn.. nej det måste vara det värsta. Det är så onaturligt att det inte ens går att beskriva.. Man ska inte begrava sitt eget barn.
Efter filmen kände jag mig såklart omtumlad. Men vad läser jag då på text-teven..? Jo att en pappa och två barn omkom i en bilolycka i Skåne idag. Jag fick rysningar i hela kroppen och blir tårögd bara jag tänker på det... Fy fan asså vilken värld vi lever i där oskyldiga små barn drabbas av diverse hemskheter och dessutom dör innan de ens hunnit börjat leva..
Skulle jag förlora mina killar vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Det finns inte ens med i mina tankar, det FINNS inte helt enkelt. Jag älskar dom över allt annat och vill ha dom i mitt liv tills jag själv lämnar denna planet.
Jag älskar er Anders & Oliver!!
Världens bästa pojkvän, pappa & vän!
Världens mest undebara son!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar